RIKSRÅDET GABRIEL
ETT TREHUNDRAÅRSMINNE
- av Rutger von Seth -
|
6. Politikern |
6. POLITIKERNFör att få säte och stämma på Riddarhuset fordrades immatrikulering1. Den som hade blivit adlad, men ännu ej introducerad, skulle anmäla sig till introduktion och för granskning inlämna sina papper till introduktionsdeputationen samt erlägga introduktionsavgiften, vilkens storlek bestämdes efter vederbörandes "villkor och egenskap". Själva introduktionen bestod av att introducenti hämtades av några deputerade, vilka ledsagade dem in i salen där de hälsades välkomna av lantmarskalken varpå en av de deputerade svarade på de nyintagnas vägnar.
Ätten von Seth vann introduktion någon gång under riksdagen 1719, när exakt har det inte gått att utröna. Emellertid har introduktionen skett före den 30 maj (gamla tideräkningen) då Gabriel, med fullmakt från sin äldste bror - Rutger - undertecknar Riksens Ständers Beslut.
Ur riksdagsprotokollet för denna riksdag citeras:
Den 20 Maj in pleno "Inkommo 2:ne Hofjunkare ifrån Hennes Maij: [Ulrika Eleonora] och tilsade, at Ridderskapet ock Adeln skulle i morgon kl. 10 infinna sig på Riks-Salen i brokota2 kläder, at afhöra Beslutet". Vid riksdagen 1720 invaldes Gabriel den 5 februari i Contributions3 Deputationen. Hans underskrift återfinns bland de som undertecknat "Sveriges Rikes Ständers Förening ang. Hans Kongl. Höghets Frederichs, Arf-Printzens af Hessen Cassel samt Sveriges Rikes Generalissimi, upphöjelse till Svea Rikes Crona och Regemente. Dat. d. 24 Martii 1720".
Vid 1723 års riksdag ingick Gabriel i den deputation som uppvaktade konungen och drottningen med anledning av riksmötets påbörjande. Han invaldes också i 'Secrete Uthskottet'. Sekreta utskottet hade en unik ställning och bestod av 50 adelsmän och 25 av vardera präster och borgare under ordförandeskap av lantmarskalken. Märk att det fjärde ståndet, bönderna, icke fick deltaga i utskottet. Enligt riksdagsordningen skulle utskottet syssla med utrikespolitiken, statsregleringen, krigsväsendet och bankväsendet. Dess medlemmar måste skriftligen -bekräfta sin tystnadsed.
Gabriels tjänstgöring som generalauditör i armén och krigskollegiet meriterade honom som sekreterare i Placerings-Deputationen. Denna deputation inrättades tillfälligtvis för att ge, de efter kriget hemkomna, officerarna nya tjänster.
Ur riksdagsprotokollet från den 13 februari:
"Gref Carl Gyllenborg sade att, vijd Placerings-Deputationen önskas, att Secreteraren Seth må få sitta därmed. Efter han har bästa kunskapen om denna saken, och han kan fördenskull gifva den bästa uplysning.
Härtill svarades af en dehl: Ja, ock af en dehl: Nej.
Hr Landmarskalken [Arvid Horn]: Efter Ridderskapet ock Adeln härutinnan ey äro enige, villia vij låta blifva honom, ock Deputationen hielper sig sielf.
Friherre Coijet sade, att om Hr Seth ey får komma i Placerings-Deputationen, säijer han ock sig aldeles därifrån, emedan han om den saken aldeles ingen kunskap hafver".
Den 9 april bestämdes att en deputation skulle utses för att gratulera kung Fredrik I på hans födelsedag den 4:e dag påsk och Gabriel var med bland de trettiotal adelsmän som utsågs.
Då presidentskapen för Svea och Göta Hovrätter samt Cammar-Collegium och Stats-Contoiret var vakanta utsågs den 22 augusti Gabriel jämte 11 andra adelsmän att välja ut de 24 elektorer som sedan skulle upprätta förslag på vilka som skulle utnämnas.
Vid denna riksdag gjordes ytterligare framstötar för att begränsa adelns privilegier till Rikets högsta ämbeten, varför Ridderskapet och Adeln utfärdade en "förbindelseskrift emot Borgarståndets anspråk rörande ofrälsemäns rätt till civila tjänster". Bland undertecknarna återfinns Gabriel von Seth liksom också under riksdagsbeslutet.
1726 - 1727 års riksdag innebar för Gabriel att han invaldes i den deputation som skulle granska de personers "bref och beviljs" vilka sökte introduktion på Riddarhuset. Vidare utsågs hat att, tillsammans med två andra, granska "Krigz-Befälets" fullmakter. Den 28 september invaldes Gabriel i "Landt- ock Siö-Militiæ-Oeconomiæ-Deputationen", med säkerhet pga sina kunskaper i militärförvaltning. Den 19 november utsågs han att ingå i en deputation till de andra stånden, som skulle utverka från dessa att krigsbefälet skulle utfå sina innestående löner.
Den 22 april året därpå kunde Gabriel, efter att "Militæ-Deputations Betänckande beträffande inqvarterings förbättrande" upplästs, meddela att man inte lyckats förmå borgar- och bondestånden att godkänna detta.
I plenum den 25 juli behandlas präster- och bondeståndens begäran att få slippa utrusta soldaterna med släpkläder4 oftare än vart fjärde år, varvid Gabriel yttrade: "1682 åhrs Kneckte-Contract innehåller, at alla rotar skola gifva vart åhr släpekläder åt Kneckten, hvaremot han skall arbete hos bonden för skiählig betalning. Och Kneckten bör ej lida därföre at bonden ey vill bruka honom på arbete. En sådan klädning är ock nödig för honom, när han blifver commenderad på cronoarbete". Den 29 juli yttrar sig Gabriel åter i ett militärärende samt även den 4 augusti då man behandlar kronans upphandling av kläde. Ett väveri hade beklagat sig för att de ej fick leverera så mycket som de hade tänkt sig, varför Gabriel yttrade: "Här äro åtskillige fabriqver i Riket. Imellan dem är gjord en reparition5, och visse Regementer tildelte hvarthera, som Krigs-Collegium projecterat6 och K. Maij:t approberat7. Men om öfversten får bättre kiöp och bättre vahra hos någon annan, så hafver han frihet at sökia dit och contrahera med honom."
riksdagsbeslutet för denna riksdag saknar Gabriels underskrift, troligen pga att han icke närvarit vid undertecknandet den 5 augusti 1727.
Vid 1731 års riksdag ingick Gabriel som "bänkeman", dvs av kamraterna i bänk 37 utsedd, i den grupp som skulle välja elektorerna, vilka sedan skulle välja de personer som skulle ingå i sekreta utskottet och de olika deputationerna.
Själv blev han den 28 januari utsedd att ingå i expeditions-deputationen. Denna deputation hade till uppgift att jämka och överse de olika ståndens beslut, innan dessa expedierades. Han invaldes dessutom i sekreta utskottet.
Riksens Ständers Beslut av den 19 juni 1731 undertecknades av bl a Gabriel von Seth. Vid 1734 års riksmöte utsågs Gabriel ånyo till bänkman och medlem av sekreta utskottet. Däremot har han inte undertecknat riksdagens beslut detta år. Vid denna riksdag lades grunden till hattpartiet.
1738-39 års riksdag blev partipolitiskt avgörande. Partinamnen hattar och mössor började vid denna tid komma i allmänt bruk. De uppstod troligen på så sätt att oppositionen kallade kanslipresidenten och lantmarskalken Arvid Horn (1664-1742) och hans anhängare för "nattmössor", varefter namnet "hattar" uppstod som kontrast.
Gabriel, som blev medlem av hattpartiet, undvek i allmänhet alla partistrider och ägnade sig istället med nit och skicklighet åt sina ämbetsåligganden.
Även vid denna riksdag invaldes Gabriel i sekreta utskottet samt valdes även till en av sex riddarhusdirektörer. Dessa hade bland annat hand om den högsta vården av ståndets ekonomi mellan riksdagarna.
I 1740-41 års riksdag återfinner vi Gabriel ånyo i sekreta utskottet, men i protokollet för 1742-43 års riksdag saknas hans namn, troligen beroende på att mössorna övertagit makten och att han därför icke blev invald i sekreta utskottet, där han suttit sedan 1723.
Till 1746-47 års riksdag är Gabriel tillbaka som såväl bänkman för 38:e bänken som medlem av sekreta utskottet.
Tillsättande av höga befattningar skedde vid denna tid på så sätt att konungen förelades tre namn från vilka han kunde välja den han helst ville ha. Den 22 december (gamla tideräkningen) föreslogs Gabriel, tillsammans med Revisions-Secreteraren Carl. Gust. Löwenhielm och Landshövdingen baron Wilh. Taube till en riksrådsbefattning. Konungen utnämnde, i strid mot praxis, Taube, som var uppförd i tredje förslagsrummet. Nästa ett år senare, den 11 december 1747, föreslogs Gabriel ånyo till Riksråd, denna gång tillsammans med ovannämnde Löwenhielm - nu Justitiæ-Canzler - och överintendenten Hårleman. Ur protokollet:
"Deputerande (från Ridderskapet och Adeln), som varit upp hos Hans Kongl Maj:t med förslaget till det lediga Rådsembetet, kommo nu tillbaka och berättade, att de haft den nåden att i sittande Råd i underdånighet presentera Hans Maj:t förslaget. Hans Maj:t hade på mycket nådigt sätt låtit förmäla sin hälsning till Riksens Ständer och utnäm Herr Estats-Secreteraren von Seth till Riksråd samt der jemte lika nådigt sagt Deputerade förut, att de andre bägge, nämligen Herr överintendenten Hårleman och Herr Præsidenten Löwenhielm undanbedt sig den nåden att blifva nämnde.
Ridderskapet och Adeln betygade sin fägnad över Hans Maj:ts goda val".
Citat ur protokollet för den 12 december:
"Herr Lantmarskalken gaf therpå tillkänna, thet Herr Riksrådet von Seth uppdragit honom att hos R.o.A. Aflägga thess tacksägelse för thet förtroende R.o.A. gunstigast behagt visa honom vid Råds-förslagets upprättande.
R.o.A. bad att, Herr Lantm. jemte theras hälsning ville också Herr Riksrådet anmäla theras fägnad öfver Hans Maj:ts nådige val i Herr Riksrådets person".
Ytterligare citat ur protokollet för denna dag:
"Friherre Hamilton anmälte, thet Hans Kongl Maj:t med Friherre-värdighet benådat Herrar Riksens Råd Ehrenpreuss, Wrangel, Palmstierna och von Seth samt Herr Præsidenten Broman, Herr Justitiæ-Cancellern Löwenhielm, Herr Hof-Cantzlern von Nolcken och Herr Överintendenten Hårleman."
Den 1 december 1747 behandlades på Riddarhuset Bondeståndets allmänna besvär under:
"39 §, angående Allmogens i Tabergs giorde ansökning om förhögningen på tackjernpriset, eller att de fritt måge få försälja theras tackjern till hvem the vilja, när the icke häfta för någon skuld hos de förra brukspatronerne".
Härvid upplästes Hr Gabriel von Seths memorial, hvaruti han gifver Riksens Höglofl. Ständer vid handen, huru med denna saken rätteligen hänger tillhopa, nemligen att med det samma som fullmägtigen låtit införa denne puncten i allmänna besvären, hafver han äfven besvärat sig immediate hos Hans Maj:t ofver Kongl. Bergscollegii resolution, hvarmedelst Bergstings-rättens utslag i denna saken blifvit confirmerat, som, när resolution på Almogens allmänna besvär blef projecterat, ej ändå hos Hans Maj:t var afgiort. Men som Hans Maj:t sedermera, genom resolution af den 20 sistlidene augusti, i nåder behagat afgiöra saken, som genom ordentelig rättegång blifvit till Hans Maj:t devolverad och Riksens Höglofl. Ständer af samma bifogade resolution kunna inhämta; så anhåller Herr von Seth, thet sådant uti denne 39 § af resolution på bemälte besvär måtte blifva observerat.
Sedan then åberopade Kongl. Maj:ts nådige resolution för R.o.A var uppläst, bifölls then samma…". Påföljande dag, den 2 december:
"Uppläste Hr Gabriel von Seth till Riksens Ständer ingifne memorial, hvaruti han begär, thet Riksens Ständer ville, i anseende till anförde viktiga skäl, låta honom blifva bruk Göthafors i Jönköpings län, hvarföre han årligen till Cronan betalt 2 skeppspund hammarskatt; äfvenledes begäres, att Riksens Ständer behagade tillåta honom få öka hammarsmidet vid en annan thess i samma län ägande urgammal hammare, Norrahammare kallad, med 100 skeppspund hvarförutan hammaren ej framdeles kan hafva bestånd; giörandes han sig så mycket större hopp om bifall i thenna thess ansökning, som then är then första, hvarmed han i all sin tid fallit Riksens Ständer besvärlig.
R.o.A. biföllo Hr von Seths ansökning".
Gabriel hade 1743 gift sig för andra gången - nu med Anna Margareta Lilliecreutz, som bl a i boet medförde delar av Tabergs bergslag och Götafors bruk, vilket återspeglas i ovanstående protokollutdrag.
Riksens Ständers beslut vid denna riksdag, dagtecknat den 14 december innehåller, bland 12 andra riksråds, också Gabriels namnteckning.
Vid 1751-52 års riksdag deltog Gabriels äldste son Johan som representant för släkten, och valdes som en av tre bänkmanskandidater för 38:e bänken. Lotten utföll dock inte till hans fördel. Riksråden fick nämligen i princip icke deltaga i riksdagsarbetet.
Ständernas beslut undertecknades av Gabriel jämte fyra andra av riksråden.
Som framgått av ovanstående blev han tidigt engagerad i riksdagsarbetet och han kom att spela en framskjuten roll i det politiska livet samt slutade som en av hattarnas mest betrodda män.
Beträffande Gabriels verksamhet som riksråd, ekonom och skriftställare får detta anstå till en kommande artikel.
1 Inskrivning av nyadlad i Riddarhusets matrikel. 2 Som har två eller flera från varandra avvikande färger. 3 Skatt. 4 Till dagligt bruk använda uniformspersedlar. 5 Egentligen repartition, uppdelning av något mellan ett antal parter. 6 Framlägga förslag. 7 Godkänna.
|